Peter A. Jörgensen

– Alla politiska partier vill stödja entreprenörer, innovatörer och små företag. Men det verkar finnas en politisk blockering mot att göra något på allvar, säger Peter A. Jörgensen, bergsingenjör och teknologie licentiat. Han anser att resurserna var större då han arbetade på den sedan länge nedlagda Styrelsen för teknisk utveckling, STU. Peter A. Jörgensen ser även skillnader mellan Sverige och USA. Under ett antal år var han teknisk attaché i San Francisco och Los Angeles. Han har varit knuten till Luleå tekniska universitet och bevakat Norrlands intressen i Bryssel.

Sveriges uppfinnare vill ha bättre villkor

Utanför hörs inget missnöjesmuller från Svenska Uppfinnareföreningens, SUF, lokal i gatuplanet på Sandelsgatan på Östermalm i Stockholm. Mullrar gör det inte heller i det rymliga konferensrummet. Inte bokstavligt i alla fall.

Men Peter A. Jörgensen, föreningens ordförande, är synnerligen bestämd. Han, liksom säkerligen samtliga SUF- medlemmar (runt 2 000), vill se kraftiga förbättringar i villkoren för de svenska uppfinnarna.

– Privata innovatörer ska naturligtvis ha samma villkor och möjligheter att kommersialisera sina upptäckter som forskare anställda på universitet eller högskolor, säger han.

Men så är det inte. Långt ifrån. Statliga resurser för att få till stånd de innovationer som ska skapa tillväxt slussas, lätt överdrivet, nästan uteslutande till universitetens system för innovation.

– Totalt sett finns minst 100 och kanske 300 personer inom universitetsvärlden som har till uppgift att stötta forskare som vill kommersialisera. Där finns alla möjliga typer av stödkontor.

i bagaget har det kärvare. Inget ont om Almi, menar Peter A. Jörgensen, men deras 51 rådgivare och långa väntetider räcker långt ifrån.

– Det är inte fel på Almi, men väl på systemet och villkoren. Fast Almi har väl många roller: oberoende rådgivare, långivare och investerare. En aktör bör inte sköta allt.

Ser man till rent ekonomiska bidragsmöjligheter från det offentliga är skillnaderna faktiskt än större. (Se faktaruta.)

Bidrag till innovatorer

– I Sverige och i övriga Europa investerar man alldeles för lite i nya affärsidéer. Det har vi inte lyckats få politikerna att förstå.

Inom universitetsvärlden finns åtta innovationskontor med uppgift att stötta forskare som vill förvandla sina rön till gångbara innovationer på marknaden.

För att jämna ut skillnaderna föreslår SUF bland annat ett nionde innovationskontor. Med ekonomiska resurser. Det skulle ta hand om innovatörer från den icke akademiska världen.

Kanske är ett problem att uppfinnarna är just det – uppfinnare. Ordet kan ju i värsta fall leda tanken till Oppfinnar-Jocke eller professor Balt- hazar. Engelskans inventor har en annan laddning.

– Ord är värdeladdade och tidsbundna. Sedan världskriget har ordet uppfinnare sjunkit i värde i Sverige. SUF vill fylla det med ny mening. Själv anser jag att pionjär har mycket med den egentliga betydelsen att göra.

Oavsett ord och deras laddning påpekar Peter A. Jörgensen individens betydelse för framgångsrika innovationer. Åtta av tio teknikbaserade företag startas av andra än personer med anknytning till universiteten.

– Inte minst av den anledningen ska alla ha samma villkor och möjligheter, säger han.

Pär Rönnberg

Mer: om Svenska uppfinnareföreningen och om uppfinnare på www.uppfinnare.se

Klicka här för att ladda ned artikel i PDF format.

Artikel är publicerad i IVA-Aktuellt 2/2010