NYHETSBREV KRING INNOVATIONSARBETE & ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE.    

Innovation & Entreprenörskap, mars 2010, tryck här för att ladda ned 

Klusterkapitalism, kan svenskar verkligen samverka?

Jag befinner mig på resa i Sverige och får då lite tid över att hinna med att skriva lite om innovation och entreprenörskapet i Sverige. De flesta tycker forskning och utveckling är viktig, jag är en av dem. Folkpartiet lanserade nyligen sin strategi kallad Spjutspetslandet Sverige vid sitt riksmöte. De presenterade då några förslag om hur vi kunde förbättra och utveckla forskningsarbetet i Sverige. Folkpartiet lanserade fyra viktiga förslag; erbjud skatteavdrag vid privata donationer till forskning och forskningsinstitut, skapa en skatterabatt för forskning i små och medelstora företag, inför riskkapitalavdrag för privata satsningar i onoterade bolag samt förenkla expertskatten som den är idag. De som har läst vad själv jag skrivit under åren vet att jag varit inne på samma spår många gånger även om min oro om forskning i Sverige inte är lika stark som när det gäller vårt bristande fokusering kring kommersialisering. Förslaget om skatteavdrag vid privata donationer kan kanske skapa en större vilja att satsa på forskning som vissa personer brinner lite extra för, som t.ex. cancerforskning, miljöforskning eller vad det nu måhända vara.

Det viktigaste förslaget för mig är skatteavdrag för forskning i små bolag samt skatteavdrag för riskkapitalsatsningar i små onoterade bolag. Jag ser att vi kunde skapa en mycket bättre vardag för många kunskapsföretag som både söker många sätt att forska, utveckla sig själv produkter och tjänster samt fler möjligheter att växa vidare på marknaden. Klusterverksamhet går i stora drag ut på att erbjuda bra lösningar för nya företag att komma igång och skapa en viss storlek förhoppningsvis i synergi med andra i ett visst kluster.  

Det finns gott om bra klusters i Sverige som ger bra hjälp och stöd till företag men jag anser nog att det kunde vara fler och de kunde vara mer framgångsrika. Vi kanske alla olika sätt att mäta framgång men jag vill härmed introducera behovet att skapa svensk klusterkapitalism där man kanske försöker identifierar hur vi verkligen samarbetar mellan företag, institutioner och myndigheter på ett effektivt sätt. Den goda viljan finns där många gånger, även kunskap men ni måste vi börja tala pengar.

Det är flera saker som jag tycker man då måste analysera och effektivisera. Det är hur klusterföretag går in i sina nätverk och vilket synsätt de har. Handlar det bara om att få, eller också att ge och bidra med något för gruppens mervärde? Jag tror många av oss förstår att tillverka billigt i Sverige är lönlöst, vi har ingen chans att konkurrera. Vi har inte heller en stor hemmamarknad att erbjuda så många gånger kommer företag aldrig igång om de baserar framgång på hur många kunder man kan finna i Sverige.  

Vi kan dock konkurrera med välutbildade människor, bra forskningsanläggningar, bra villkor att leva och verka i Sverige. För att verkligen tjäna på detta så måste vi lära oss att dra nytta av varandras arbete för att tillsammans skynda snabbare på globala tillväxtmarknader. Vi måste släppa synsättet att alla är bäst och “bra karl reder sig själv”. Vi måste börja förstå att pengar från investerare, bank och riskkapital kanske aldrig kommer. Hur kommer man ändå vidare? Det handlar om att samverka med andra. Det handlar också om belöningssystem och incitamtent för alla inblandade samt hur man kan synliggöra och mäta dessa framgångar. Om man kan skapa resurser för att betala för kunskap och tjänster, eller om man måste finna nya väger för delägarskap och framtida belöningar för de som vill bidra med att utveckla dessa idéer, företag och personer vidare, så tror jag vi kan komma längre än tidigare, vi kan också bli världsbäst på detta, vi kan lära oss klusterkapitalism.  

Här kan du ladda ned hela mars månadsbrev  

Hälsningar/Joachim Davidsson
Besök gärna min hemsida www.joachimdavidsson.se